Ester

Folkhögskolans olika klassrum är uppkallade efter Bibliska kvinnor. När namngivningen gjordes fick lektionssalen längst mot väster ett namn på A och framme vid det sista rummet i skolans östra del blev det ett namn på N - sedan tog klassrummen slut.


Ester blev när klassrummen fick sina namn namnet på skolans naturkunskaps- och kemisal. Detta kan väl sägas blev fiffigare än vad som var avsett eftersom en ester är en typ av kemisk förening - om vilka man kan läsa här. I dagarna när detta skrivs byggs dock salen om till mer av en vanlig lärosal men kommer givetvis också i sitt nya skick att få behålla sitt namn.


I det område som är nuvarande Irak fanns för 2500 år sedan en gudinna som kallades Ishtar. Ishtar - på andra ställen kallad Astarte - var den mytologins kärleksgudinna och himladrottning och betyder "stjärna". På persiska blev det Ester.


Ester har en egen bok i Bibeln. Två gånger om faktiskt. Esters bok finns bland de 39 olika böcker i Gamla testamentet - alltså före Jesus - som kallas kanoniska och är viktiga, av judar och alla kristna ansedda vara heliga skrifter. En förlängd version av samma bok finns bland de 11 böcker som återkommit i den nya Bibel 2000. De kallas apokryfa eller deuterokanoniska, något som ungefär betyder: "rättesnören i andra hand", och finns i de kristnas Bibel.


I berättelsen om Ester möter vi som en av de judar som levde i Persien på 400-talet före Kristusen en ung judinna. Enligt judiska rabbiner var hon en av världens fyra vackraste kvinnor. På grund av sin skönhet blev hon drottning - en av många. Som drottning blev hon den som räddade judarna i Persien undan att utplånas i en stor massaker.

Om Ester funnits historiskt - inga andra källor berättar om händelsen - eller om hon är en litterär person är inte det allra viktigaste. Det är själva berättelsen om att Ester med både skönhet och list var villig och beredd att offra sitt liv för att rädda sitt folk som spelat och spelar roll. Purim, en judisk fest som firas varje år också i vår tid, bygger nämligen på historien om Ester. Vill man kan man i henne också se en förebild till Jesus som inte bara var beredd att ge utan faktiskt gav sitt liv för att människorna - vi - skall få leva.


Bilden är från nuvarande Iran - alltså kärnan i det gamla persiska väldet - och föreställer vad som sägs vara drottning Esters och hennes morbror Mordokais grav.

Elisabet

Folkhögskolans olika klassrum är uppkallade efter Bibliska kvinnor. När namngivningen gjordes fick lektionssalen längst mot väster ett namn på A och framme vid det sista rummet i skolans östra del blev det ett namn på N - sedan tog klassrummen slut.

När namnindelningen gjordes var lärarrummet det första rummet i korridoren från centralhallen österut. Lärarrummet var ingen lektionssal och fick därför inget namn. Senare gjordes en ombyggnad som gjorde att två små klassrum kom in mellan klassrummen Dina och Ester. Elisabet är det andra av dessa.

Elisabet - namnet betyder "edens Gud" eller "Gud är ed" var en kvinna släkt med Jesu mor Maria. Hennes man var prästen Sakarias. Paret var rejält till åren komna och utan barn. I biblisk tid var detta ett problem av betydligt större format än vad det är idag. Utan barn stod man dels utan försörjning på sin ålders höst, dels tog som släkten, alltså livet, slut. Just detta sista kan nog många gånger vara en upplevelse också i vår tid, med då var känslan av "slut" ännu starkare.


I Lukas berättelse om Jesus, kapitel 1, möter vi Elisabet och hennes Sakarias ca år 6-5 före vår tideräknings början. Trots att de är alldeles för gamla för att få barn blir Elisabet gravid och får en pojke som ges namnet Johannes - med tillnamn Döparen. Hon är i Bibeln ett exempel bland några på hur mycket gamla kvinnor blir mödrar till betydelse viktiga personer och så inblandade i avgörande händelser. Abrahams fru Sara är en. Hennes sonhustru Rebecka en annan. Hennes sonhustru Rakel i sin tur en tredje. En kvinna som heter Hanna är ett fjärde exempel*.


Elisabets son Johannes Döparen blev en viktig förberedare för den 6 månader yngre Jesus. Han blev en profet som med sitt budskap gjorde stort intryck på många människor. När folk, inspirerade av hans förkunnelse, ville göra nystarter i sina liv blev de döpta av Johannes. Också Jesus döps av honom och blev på så sätt invigd till sitt uppdrag.


Bilden illustrerar när den gravida gamla Elisabet möter den unga nygravida Maria.



*  Om dessa kan man läsa dels i Första Mosebok kapitel 12-35, dels i Första Samuelsboken kapitel 1-2.

Dorkas

Folkhögskolans olika klassrum är uppkallade efter Bibliska kvinnor. När namngivningen gjordes fick lektionssalen längst mot väster ett namn på A och framme vid det sista rummet i skolans östra del blev det ett namn på N - sedan tog klassrummen slut.

När namnindelningen gjordes var lärarrummet det första rummet i korridoren från centralhallen österut. Lärarrummet var ingen lektionssal och fick därför inget namn. Senare gjordes en ombyggnad som gjorde att två små klassrum kom in mellan klassrummen Dina och Ester. Dorkas är det första av dessa.

.


Dorkas

var en välbärgad givmild kristen kvinna ca 40 e Kr. Hon bodde i staden Joppe, nuvarande Jaffa. Namnet är det grekiska ordet för "hind". Tabita är det arameiska ord som betyder samma sak. Troligen använde hon bägge namnen då man i Palestinaområdet på den tiden i praktiken var tvåspråkig..

I Bibelboken Apostlagärningarna kapitel 9 kan man läsa det lilla som finns om henne.


Apostlagärningarna är en direkt fortsättning den Jesusberättelse som kallas Lukasevangeliet. Lukas, som med sina två ganska långa böcker blir den författare i Nya testamentet som skrivit mest, är inte själv en av Jesu lärjungar utan en lärjunge till lärjungar. I evangeliet har han berättat bland annat om att Jesus både botar sjuka och vid något enstaka tillfälle uppväcker en död. I fortsättningsboken - alltså Apostlagärningarna - berättar han hur lärjungen Petrus och sedan också Paulus vid några tillfällen gör samma saker som Jesus gjorde. Med de berättelserna understryker Lukas att Jesus - som återvänt till Fadern, berättat i kapitel 1 - på något vis fortsätter att fungera i och genom de troende och deras ledare. Så förutom att berätta själva händelsen markerar Lukas att de kristna och Jesus hör ihop.


Dorkas - eller Tabita - är då en person som Petrus uppväckte från döden.

Dina

Folkhögskolans olika klassrum är uppkallade efter Bibliska kvinnor. När namngivningen gjordes fick lektionssalen längst mot väster ett namn på A och framme vid det sista rummet i skolans östra del blev det ett namn på N - sedan tog klassrummen slut. Sedan har ombyggnader och omdisposition av utrymmen gjort att fler namn tagits i anspråk. I kategorin korridortanter ges lite tant-fakta - detta inlägg gäller salen närmast expeditionen, i korridoren väster om foajén.


Dina är ett stort klassrum som ofta används av tillfälliga korta kurser eller för uthyrning. Det finns ett rum mellan Bat-Seba och Dina men det har inget Bibel-dams-namn eftersom det inte är en lektionssal utan bara innehåller kopiatorer och annat. Att sedan ingen sal fått namn på C beror på att Bibelns grundspråk hebreiska och grekiska inte använder den bokstaven.




Dina
betyder "dom, rättvisa". Hon lever med sin pappa Jakob och sin mamma Lea samt pappans tre andra fruar samt Dinas 12 bröder av vilka flera är gifta med en eller flera kvinnor. Det man möter i berättelsen är alltså en nomadklan ledd av Jakob på samma sätt som hans pappa Isak och farfar Abraham hade lett klanen. Tiden som berättelsen om henne utspelar sig i är ungefär 1800 f Kr - fast den är nedskriven långt senare - och vi kan läsa den i Första Mosebok kapitel 30, 34 och 46.


Dina blir våldtagen av prinsen i en stad nära det läger klanen för tillfället bor i. I det som sedan berättas möter vi saker som dåtida familjeansvar, skam, heder osv. lite svårt att veta är vem eller vilka som lurar vem men det hela slutar i en massaker.


Romanen "Det röda tältet" av Anita Diamant handlar om Dina och hennes tid. Det är en roman som broderar vidare på ämnet men den ger en hyfsad bild av hur folk levde och hur nomadsamhället var organiserat. Vad gäller tankeliv och känsloliv är dock romanens människor "moderna" - inte typiska för bronsåldern.


Bilden är från the brick testament. Kolla gärna vidare där.

Bat-Seba

Folkhögskolans olika klassrum är uppkallade efter Bibliska kvinnor. När namngivningen gjordes fick lektionssalen längst mot väster ett namn på A och framme vid det sista rummet i skolans östra del blev det ett namn på N - sedan tog klassrummen slut. Sedan har ombyggnader och omdisposition av utrymmen gjort att fler namn tagits i anspråk. I kategorin korridortanter ges lite tant-fakta - detta inlägg gäller skolans datasal i korridoren väster om foajén.


Bat-Seba


Bat-Seba betyder "edens dotter" eller "7:e dottern". Hennes pappa var en av kung Davids elitsoldater och hon blev gift med en annan soldat vid namn Uria som var hettit, alltså utlänning, och yrkes- och/eller legosoldat - eller åtminstone invandrare. De två hade en bostad strax nedanför Davids palats och vid ett tillfälle när Uria var ute i kriget fick David från palatstaket syn på Bat-Seba och kommenderade henne till sin säng. Efter att ha varit där var hon gravid och man kan i Andra Samuelsbokens kapitel 11 och 12 läsa hur David trodde sig "städa upp" affären - samt hur den till sist blev "städad" och hur barnet dog.


Med tiden blev Bat-Seba mamma till kung Salomo som efter en del palatsintriger och närmast en statskupp tryckte undan en halvbror som stod närmare tronen och efterträdde David. I Första Kungabokens två första kapitel berättas om detta samt hur Bat-Seba en tid fortsatte att verka "bakom tronen".


Tiden för alla dessa händelser är ungefär 1000 f Kr. Inte regelbundet varje söndag men periodvis då och då under året används ännu i vår tid en bekännelse av synder och bön om förlåtelse som bön är kopplad till Davids äktenskapsbrott med Bat-Seba. I Bibeln är det Psaltarpsalm 51 som har rubriken: En psalm av David när profeten Natan varit hos honom, sedan David varit tillsammans med Batseba som i delar lyder på följande vis:


Förbarma dig, Gud, i din nåd, stryk ut mina synder i din stora godhet.

Gör mig fri från all min skuld och rena mig från min synd.

Jag vet vad jag har brutit, min synd står alltid inför mig.


Mot dig, bara mot dig har jag syndat, jag har gjort det som är ont i dina ögon.

Du har rätt när du ställer mig till svars, den dom du fäller är rättvis.

I skuld är jag född, i synd blev jag till i min moders liv.


Du som älskar ett uppriktigt hjärta, ge mig vishet i mitt innersta.

Rena mig med isop från min synd, tvätta mig vit som snö.

Låt mig få höra glädjerop och lovsång, låt den du har krossat få jubla.

Vänd bort din blick från mina synder, stryk ut all min skuld.


Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, ge mig ett nytt och stadigt sinne.

Driv inte bort mig från din närhet, ta inte ifrån mig din heliga ande.

Låt mig åter glädjas över att du räddar, håll mig uppe, ge mig ett villigt sinne.

(...)

Det offer du begär är ett förkrossat hjärta,

en krossad och nedbruten människa förkastar du inte, o Gud.

 (...)


I Nya testamentet nämns Bat-Seba i ett släktregister i Matteus evangelium kapitel 1. Det rör sig om en släkttavla för Josef, Jesu mamma Marias man, och nämner hans förfäder. Vid ett par tre tillfällen i listan nämns inte bara en förfader utan också den kvinna förfadern fick barn tillsammans med. Gemensamt för dessa tillfällen är att det är någon form av skandal eller fuffens som hör ihop med släktledet.


Romanen "Bat-Seba" av Thorgny Lindgren är ett nutida nedslag av denna Bibel-brud.
Bilden är målad av den finska konstnären Elena Hopsu (f 1964).

Ada - gånger två

Folkhögskolans olika klassrum är uppkallade efter Bibliska kvinnor. När namngivningen gjordes fick lektionssalen längst mot väster ett namn på A och framme vid det sista rummet i skolans östra del blev det ett namn på N - sedan tog klassrummen slut. Sedan har ombyggnader och omdisposition av utrymmen gjort att fler namn tagits i anspråk. I kategorin "korridortanter" ges lite tant-fakta.


Ada - gånger två

Står man vid receptionsdisken i skolans foajé har man till vänster en korridor med tre klassrum. I den korridoren börjar "Bibel-tant-numreringen" på allvar med klassrummet Ada längst in.
 
I Bibeln finns två kvinnor som heter Ada - bägge nämnda i förbigående. Namnet betyder "prydnad, skönhet". En av de två Ada var hustru till en som i ett släktregister kallas Lemek. Om henne nämner berättelsen inte något speciellt annat än - om man lägger lite Bibel-pussel - att hon blir stammoder till Bibelns nomader, kanske också mamma till Noa som byggde arken. I Första Mosebok kapitel 4 finns dessa notiser.


Här kan jag passa på att nämna något om olika släktregister i Bibeln. Man möter sådana då och då och kan fråga sig om de är viktiga. På ett sätt är de naturligtvis inte det eftersom man ur förteckningarna inte får någon information som ens i den mest överförda mening kan ha någon betydelse aktuell för vår tid. De ger ingen information om Gud, inte heller om någon person vilkens kontakt med Gud vi kan lära oss något av. De fungerar bara som utfyllnad eller övergångar mellan viktigare avsnitt. Jag tror det vi just ska se registren som övergångar och utfyllnader som binder ihop olika mer viktiga berättelser. Kanske antyder också registren att det har funnits mer att berätta som den eller de som skrev valt att se som mindre viktigt och möjligt att hoppa över.


En annan Ada var en av den ludne Esaus hustrur. Hon finns också nämnd i den sorts register jag nämnt och blir stammoder till olika edomitiska klaner. Edoméerna var nomader och halvnomader som levde o området öst och sydöst om Döda havet. Första Mosebok kapitel 36 nämner henne och det rör sig i tiden om ca 1800-1700 f Kr - även om berättelserna och registren skrevs ned ungefär 1000 år senare.


Till någon av Bibelflickorna Ada hittade jag ingen bild på nätet.


Abisag från Sunem

Folkhögskolans olika klassrum är uppkallade efter Bibliska kvinnor. När namngivningen gjordes fick lektionssalen längst mot väster ett namn på A och framme vid det sista rummet i skolans östra del blev det ett namn på N - sedan tog klassrummen slut. Sedan har ombyggnader och omdisposition av utrymmen gjort att fler namn tagits i anspråk. I kategorin "korridortanter" ges lite tant-fakta.

  


Abisag från Sunem

  

En avdelning av skolan kallas Skarven - längst mot väster. Tidigare var där rum för elevboende. Numera har lärarna sina arbetsrum där. Två av rummen - som var numrerade - har blivit ett litet klassrum som nu oftast kallas 56-an. Skulle den salen ingå i Bibel-tant-systemet skulle den ha ett namn på A och före Ada som blev det första namnet när indelningen gjordes.


Det finns ingen kvinna i Bibeln som alfabetiskt kan komma före Ada. I vart fall inte om man använder den Bibelöversättning som nu är aktuell - Bibel 2000. Tittar man i den gamla översättningen hittar man dock namnet Abisag - Avishag i Bibel 2000 - som kan få vara ett inofficiellt namn på 56-an.

  

Namnet kan betyda ungefär "min fader irrar omkring" och Abisag/Avisag var enligt berättelsen en ung mycket vacker flicka för snart 3000 år sedan. Genom en lands-omfattande skönhetstävlan hade hon valts ut för att ligga i sängen hos den gamle och döende kung David för att hålla honom varm. Hon var oskuld när hon utvaldes och fortsatte vara oskuld fast hon delade säng med den kvinnoförtjuste kungen - något av ett tecken på att han var dålig och livet faktiskt höll på att rinna ut.


Efter Davids död kom Abisag/Avisag också att spela en biroll i tronföljdstriden mellan Davids två söner Adonia och Salomo - ca 950 f kr. I Första Kungabokens kapitel 1 och 2 kan man läsa om allt detta.


Bilden är en tavla av konstnären Pedro Américo, 1879.


RSS 2.0